Jay är ett levande bevis på att alla kan förändra sitt liv till det bättre. Att det inte finns några ursäkter till att mentalt och fysiskt ta hand om sig själv. Att inte ens en olycka med kronisk men ska hindra en att uppfylla sina drömmar. Allt handlar om mental inställning till framgång och förändring. Men’s World fick äran att intervjua denna moderna och tvättäkta Forrest Gump. Läs och ta till er!
Hej Jay, nu når jag dig i Tyskland. Vad gör du där? Om man ska emigrera varför inte välja en karibisk ö istället?
Det handlar mest om vart man känner sig hemma och omge sig med människor som delar ens världen och grunder. Jag har också fått chansen att öppna CROSSboarders web shop där vi kommer skänka 10-15% av vinsten till barnhem och sikta på miljövänliga longboards utan epoxy lim såsom vårt stolta svenska märke Urskog. Väldigt hippy alltihopa egentligen.
Det verkar vara ett tvärt kast att starta en skejtbutik från det du gjort innan?
Jag har spenderat 15 år i restaurangbranschen, det är verkligen en bransch som jag älskar. Det enda problemet är att om du vill göra ett bra jobb så är det svårt att balansera privatliv med arbete. Man jobbar för mycket och tillslut umgås man bara med folk man jobbar med på en krog efter stängning. Jag behövde förändra mitt liv radikalt då jag efter alla år har svårt att vara lycklig. Ett destruktivt förhållande kan det nog liknas med. Man älskar jobbet men det är inte bra för en.
Forrest Gump gick genom USA och startade en folkrörelse med det. Han är dock en fiktiv person men du har gjort något liknande på riktigt?
Jag började Sommaren 2014 att gå genom Europa. Jag började i Tyskland och begav mig söderut. Då fuskade jag emellanåt och liftade lite men målet var att inte ha ett mål eller en plan. Den största skillnaden mellan mig och Forrest är att trots att jag skaffade skägg under samma omständigheter så är mitt skägg mycket snyggare (en liten seger men man tar det man kan få).
Många vill förändra sitt liv men hittar alltid tusentals ursäkter för att slippa det. Hur övervinner man den problematiken?
Det var en svår fråga. För mig var det att titta mig i spegeln och fråga mig “vad vill du egentlig?”. Sen är det lite som att hoppa bungy jump för första gången. Man vet att man inte kommer dö men det är fortfarande förbannat läskigt att hoppa. Vi är så rädda och försiktiga av oss hela tiden. Det är fan bara å göra.. Annars kanske det är bra att inse att “jag trivs som en mullig soffpotatis och se ut som stryk och öka risken att dö i förtid”. Vad som är värre än ens ursäkter att inte förändra sitt liv är när man en dag ligger på en bädd och man börjar ångra saker för att man vet att slutet är nära. Det värsta som finns är att ligga där och ångra saker man inte gjort. Gör allt du vill göra, om din dröm är att kolla på alla serier och äta alla typer av chips som gjorts, gör det. Hellre ångra något man gjort än något man inte gjort.
Många vill inte ta tag i sina liv och börja röra på sig mer därför att de då inser att de ej längre kommer få ta del av ”livets goda”.
Jag brukade sitta still dagligen och dricka svår öl på Söder och unna mig mängder av choklad, för att hålla blodsockret uppe då jag jobbade, eller för att jag åstadkommit mycket hemma eller på jobbet, eller för att jag inte haft en bra dag.. Ja massa ursäkter. Jag tror däremot inte på att bara äta morötter och dricka pulver.. Nej Jag dricker fortfarande finöl och njuter av livet. Men jag har upptäckt att jag uppskattar det mer nu när det blir mer sällan.
Vad är lycka för dig samt hur har den förändrats av dina resor?
På min resa från Portugal till Malta har jag stött på massor av flyktingar, uteliggare och människor i nöd. De har lärt mig att få en mer positiv attityd och styrka att fortsätta även när allt är svart och du inte ser en utväg. Vi har alla mycket att lära från människor som lever eller levt ett hårt liv. Jag vill uppmana alla att nästa gång ni ser en uteliggare stanna och prata med dem. Oftast är en konversation mer värd än ett par kronor. Jag kan nu hitta lycka i de minsta sakerna, jag kan bli lycklig av saker som gjorde mig deprimerad innan. Hösten är ett perfekt exempel, det är mörkt, kallt och trist men jag har lärt mig (och det går inte på en dag) att automatiskt fokusera på de vackra färgerna, känslan av att sitta torr och varm inomhus och titta på regnet, mysa i en soffa när regnet smattrar mot fönstret eller titta på de grå molnen och tänka hur fantastisk världen är. Men för att svara på fråga, ultimat lycka för mig är att få vara ute på vägarna med min longboard och leva helt i nuet och inte veta vad som händer näst. Att slippa oroa sig om alla vardagsbekymmer och vara helt totalt fri.
Du är inte 15 år längre och har börjat skejta först nu. Hur har du blivit bemött?
Jag har blivit bemött på lite olika sätt. Folk som inte är äventyrligt lagda är inte sena med att påpeka hur dumt det är och oansvarigt, de brukar få argumentera med mitt långfinger. Men i övrigt så tycker folk det varit en jävligt häftig grej att skejta med ryggsäck I Portugal och Österrike var folk mest positiva. Österrikarna var så fascinerade av mitt äventyr att jag knappast gjorde någon distans alls där för folk ville prata hela tiden. Skateboard är ett fantastiskt verktyg att få folk att närma sig varandra. Det finns ett ganska stort community av tjejer och killar som är äldre än 15 som skejtar. Skateboarden ger dig en frihetskänsla som jag aldrig upplevt innan men kan väl närmast liknas med att köra motorcykel men mycket, mycket, mer intensiv. Och skateboard är för alla, det spelar ingen roll hur gammal du är eller hur du ser ut fysiskt. För att ge ett exempel så har du Lena Salmi från Finland som är över 50 och Skejtar dagligen eller Sofia Nordlander från Borås som just nu Skejtar genom Australien med sin pojkvän som aldrig skejtat förr. Det är bara ut å skejta. Du blir aldrig för gammal.
Du har just råkat ut för en allvarlig olycka. Vad hände? Måste du flytta hem till Sverige nu?
Jag skejtade en morgon på väg mot Pisa i Italien. Det var tidigt en lördagmorgon och det var bara jag på vägen. Jag hör en bil komma bakom mig och tänker inte mycket mer på det mer än att jag håller mig extra mycket till höger långt ut i väggrenen. Helt plötsligt så smäller det och jag vaknar upp i diket till däckskrik från bilen som burnar iväg. Efter flera läkarbesök i Italien och på Malta så konstaterar de att jag ådragit mig Whiplash. Jag fick hur mycket tips som helst från bekanta hur jag kan få pengar från försäkringskassan och inte behöva jobba mer. Detta är inte ett alternativ för mig. Visst det blev ett problem om min dröm om att skejta jorden runt gick i kras. Det var svårt de första veckorna att acceptera att resan var över och det jag kämpat så otroligt mycket för var nu över. Men det handlar om att hitta lösningar istället för att fokusera på problem. Så kom möjligheten att öppna en miljövänlig skejtboard butik på nätet där jag får välja vilka företag jag vill jobba med och fokusera på produkter gjorda av återvunnet material. Det ger mig möjligheten att gå och vila om jag behöver, röra på mig om jag suttit still för länge och ta en dag där jag gör ingenting om så behövs (då vi är flera stycken som jobbar med projektet).
Jag vill inte flytta till Thailand och dricka paraplydrinkar resten av livet och leva på sjukpenning. Nej jag vill jobba och jag vill göra det som är viktigt för mig som att genom web shopen och skejta mindre välgörenhets event hjälpa andra och vara en bidragande del till andra människors möjlighet till ett bättre liv. Jag gillar inte att förlora och jag tänker inte låta whiplash förstöra mitt liv. En vän sa till mig “ibland så kanske det inte blir som man tänkt sig, men det öppnas alltid en annan dörr och planerna kanske ändras lite men det betyder inte att drömmen dör, bara anpassar sig efter situationen”. Jag har en del mycket kloka vänner. Om jag inte råkat ut för olyckan så skulle jag just nu passerat ett ISIS territorium (som inte var ockuperat av ISIS när jag planerade rutten). Så vem vet det kanske rent av räddade mitt liv. Jag väljer att se det så.
Jag vill tillägga att livet kan vara fantastiskt och fullt av äventyr om du bara vill att det ska vara det. Jag sitter idag med 3 bonusbarn och en arkitekt till flickvän men vi prioriterar och gör tid för att gå ut och åka lite skateboard och ha äventyr flera gånger i veckan. Man behöver inte skejta över 500 mil för att göra livet spännande. Och lever man i Sverige finns alla möjligheter till äventyr i världen. Utnyttja allemansrätten och lev. Du kommer inte att ånga det. Livet är underbart om du vill att det ska vara det. ALLT handlar om din inställning.
Läs mer om CrossBoarders genom att klicka här!
/Av Gino Lundqvist, gino@mensworld.com