Detta är en nyversion av den klassiska berättelsen om Jack och bönstjälken. Jack the Giant Slayer är en film i sann Disneyanda som fungerar för stunden och effekterna som skapar jättarna imponerar men det är ändå något som saknas.
Vi har de senaste åren sett en mängd filmer baserade på gamla sagor. Disney gjorde en version på Rapunzel, det kom en ny version av Snövit med Kristen Stewart i huvudrollen, tidigare i år fick vi se en ny version av Hans och Greta och om ni inte redan hade listat ut det är Jack the Giant Slayer en ny version av den gamla sagan om Jack och Bönstjälken. Filmen, likt sagan, börjar med att vi får se en ung Jack höra legenden om jättarna som bodde bland molnen. När människan sökte gud och planterade magiska bönstjälkar för att komma till himlen, stötte dem på jättarna som plundrade jorden och åt människorna levande. Fast det kom en kung som tillverkade en krona av en av jättarnas hjärta och bäraren av kronan fick makten över jättarna och kunde kontrollera dem. Kungen tvingade upp jättarna till molnen och högg ner stjälkarna. Han begravdes senare med kronan och de återstående bönorna.
När Jack sedan flera år senare är i staden för att sälja familjens häst för att kunna köpa mat, stöter han på en man som har tagit bönorna och ska ta de till ett kloster där han tror att de ska vara säkra. Han byter bönorna mot Jacks häst och lovar att betala för hästen senare bara Jack tar bönorna till klostret. Mannen rider iväg men blir tagen av vakterna. När Jack kommer hem tappar han en av bönorna under stommen av huset, när hans farbror blir fruktansvärt arg på honom för att han har sålt hästen för några bönor. När bönan under huset sen blir blöt under en kraftig storm och börjar växa råkar prinsessan som ridit vilse befinna sig hemma hos Jack där hon har sökt skydd från stormen, och hon försvinner upp med bönstjälken när den börjar växa. Jack blir kvar på marken.
Jack the Giant Slayer är en trevlig film i all sin enkelhet med den klassiska Disneymoralen alltid närvarande. Filmen är oerhört simpel och det tar ungefär tio minuter innan man förstår hur den ska sluta. Trots det så är den otroligt snyggt gjord och tappar aldrig tempo. Det finns fortfarande en spänning och en undran hur de ska ta sig ur alla knipor som uppkommer. Hela tiden kommer det en oväntad vändning som ändrar förutsättningarna, men i sann Disneyanda så slutar filmen oerhört väntat. Men under tiden har vi i publiken fått några skratt, lite romantik och en spännande resa och ibland är det allt som krävs.
Ewan McGregor gör en riktigt bra skådespelarinsats som ledare över de kungliga soldaterna och även Nicholas Hoult gör en stabil insats som huvudkaraktären Jack. Flera andra skådespelare gör riktigt bra rolltolkningar bland annat Ewen Bremner som spelar hantlangare åt kungens rådgivare.
Filmen har även lyckats oerhört väl med att gestalta jättarna och deras personligheter. Inte bara att de är väl genomtänkta och har bra röstskådespelare, de ser även väldigt bra ut på duken. Det finns flera tillfällen där man får se närbilder på jättarnas ansikten och ögon och varje gång slås jag av hur verkliga dem faktiskt ser ut att vara. Det märks att det ligger mycket arbete bakom jättarnas utseende i animeringsprocessen. Jack the Giant Slayer är en simpel och underhållande film som antagligen inte kommer till historien som något mästerverk utan snarare som en i mängden av alla Disneys filmer på samma tema, men trots det så har Jack the Giant Slayer sina guldkorn och är stundtals riktigt underhållande.
Christian Ternstedt
Christian@mensworld.se