Gårdagens Gig – Kvällens Tomte m.m.!

Igår tog jag mina ”magic boxes” (skivväskor), och begav mig till ytterligare en Dj-spelning. Det var min födelsedag och jag hade lite svårt att förbereda rent tidsmässigt, på grund av alla gratulationer per telefon, som avlöste varandra. Men man kan ju inte bara snäsa av folk som ringer och grattar. Personligen tycker jag att det är ganska värdelöst med födelsedagsgratulationer, även om jag uppskattar att folk ägnar sig åt dem. Jag önskar bara folk var lika duktiga att gratulera varandra när någon gjort något bra. Det är folk sämre på. Att fylla år en gång om året klarar ju vilken idiot som helst av.

 

Hursomhelst så var spelningen på Nalen i Stockholm. Det var en privatfest som var mycket bra arrangerad, med olika besök på olika krogar i Stockholm, som sedan avslutades på Nalen.

(E-Type)

E-Type dök upp och gjorde ett skönt, energiskt framträdande med mycket roligt och avslappnat mellansnack. Jag spelade resten av kvällen och det var en mycket bra och trevlig publik. Efter alla år som Dj, artist, radio och tv-profil har jag lärt känna så mycket folk att det alltid dyker upp lite bekanta på varje spelning. Det är kul. De jag inte riktigt känner personligen har alltid en positiv attityd och vill ta bilder, snacka eller berömma. Jag har det oftast ganska bra i Dj-båset, och det är en del av det som gör Dj:andet roligt.

 

Men det slår aldrig fel. Det finns alltid EN ”tomte”, eller vad man ska kalla det, i publiken. En snubbe eller tjej som inte har någon koll alls, som tror att Dj-båset är någon typ av servicedisk på ett köpcentrum. I min kommande bok listar jag kommentarer och frågor jag fått under åren, som ibland gör att man tappar tron på mänskligheten.

 

Igår var inget undantag. Kvällens ”tomte” var skåning och hade förmodligen fler bokstavskombinationer än antal bokstäver i alfabetet. Han sprang omkring och surrade med alla och var allmänt jobbig. Plötsligt var det min tur. Han kom upp i Dj-båset och önskade en låt, och levererade samtidigt en instruktion, på bred, på gränsen till oförståelig skånska;

 

-”Spela Mr Vain nu, du vet, det kommer bli värsta draget på dansgolvet, alla kommer dansa som fan vet du! Gör det nu ska du få se!”

 

Prylen var, att festen hade 90-talstema och instruktionerna var att jag bara skulle spela 90-talslåtar. Då är ju Mr Vain självklar. Det enda struliga med situationen var att just när han önskade den låten så var jag inne två minuter i den. Alltså, det var den låten som spelades just då!

 

-”Om du lyssnar lite så kanske du hör att det är den låten just nu”, sa jag.

-”Bra!”, sa tomten och satte fart mot dansgolvet….

 

Det hade räckt men en timme senare var det dags igen. Jag spelade vår egen låt RobnRaz – In Command. Snubben gled upp i båset, hetsig som fan, och skrek;

-”Det var någon som sa att det är du som har producerat den här låten! Stämmer det?”

-”Ja, det stämmer…” svarade jag så kort jag kunde.

-”Vad är det för grupp?”, frågade tomten.

-”De heter RobnRaz”, svarade jag ännu kortare.

 

Snubben tittade på mig en sekund, och nickade sedan självsäkert och konstaterande och sa;

-”Ja, Ja, RobnRaz ja, Malmöband!”, varpå han satte iväg mot dansgolvet igen.

 

Raz, Lasse och farlig hund, modell Rottweiler.

 

Idag hade jag möte med Lasse. Jag skrev om honom tidigare i bloggen i ”Raz i fängelse”. Det var Lasse jag hälsade på i finkan då han gjorde sin kortare volta på grund av ett femtiotal olovliga körningar. Lasse är nu ute i det fria, lite ”släpp fångarna loss det är vår”-aktigt. Lasse har skrivit ytterligare några hundra sidor till en ljudbok som jag ska ge ut. Det är fantastiska historier om livet som hemlös, livet på kåken och annat smått och gott. Vi hade ett planeringsmöte och gick igenom lite material. Ett mycket spännande projekt som kan bli hur bra som helst! Lasse kan skriva, och trots en del år med diverse problem, har han både mer hjärta och hjärna än de flesta jag känner.

 

Hunden var dock ett problem. Lasse ringde innan mötet och frågade om jag hade något emot hundar. Jag citerade Bukowski och sa,

”I don´t hate them, i just seem to feel better when they´re not around”.

 

Lasse sa att han inte skulle ta med hunden, men fick ingen hundvakt, så Lasse dök upp med hunden i alla fall!

-”Han har blivit lite olydig när jag varit borta så länge… Igår bet han fastighetsskötaren i handen… Inte så farligt alltså, han ville nog bara markera…Gör inga plötsliga rörelser bara….”

Jag höll mig på säkerhetsavstånd och tog det lugnt. Hunden var snäll och skötte sig exemplariskt, men lite nojjig var jag om jag ska vara ärlig.

I kväll hann jag gå ner en sväng och fira nationaldagen på golfängarna i Sumpan. Fullt ställ och folkfest till tusen! Lite käk i Gretas tält och en snabb Carlsberg, och en smak av sommaren. Fick en känsla av att jag skulle vilja vara ledig ett tag….

Men ledigheten får vänta! På lördag kör jag och Kattis vår årliga Club SoSu fest i Hagaparken. Vi kallar den för ”Haga Woodstock”. Kom dit så förstår ni varför! Läs mer Här.

Det var allt för idag! Ta det lugnt i solen mina vänner, så ni inte får grisbränna!

 

Peas!

 

Rasmus Raz Lindvall