En Krönika:
En del av mitt inre dör varje gång jag läser en blogg som i själva verket bara handlar om triviala gäspframkallande, idiotiska vardagligheter, speciellt om den är skriven i mestadels negativ form, och dessutom är full av särskrivningar. En blogg borde vara något större och roligare. Om du hatar ditt tråkiga, enformiga liv, vänligen skriv istället en vanlig dagbok, på fysiskt papper, sätt ett stort lås på den och göm den så alla andra slipper se den, precis som en traditionell dagbok brukar vara.
För en gång skull har jag haft tid över att börja skanna en massa bloggar igen. Det jag hittar handlar om hur trötta de var i morse, hur tråkigt jobbet var och en bild på kvällsmiddagen som består av falukorv och en sörja bestående av pulvermos och kommentaren ”det kanske inte ser så vacker ut men det var jättegott och allt jag orkade göra ikväll” Är det inte dessa människor, som verkar behöva få ut sin frustration innan de begår självmord över sina trötta liv, så har vi istället de ”duktiga” men likvärdigt monotona bloggarna.
Denna kategori skriver i nittio procent av inläggen att de har varit på gymmet. Enda variationen är att de berättar om vilken muskelgrupp de tränat just idag, (men även detta går ju i en veckocykel) eller gått ut med hunden, eller gjort en långpromenad, eller ännu en tusende snyftbild på en ny efterlysning på en bortsprungen hund. För att inte tala om bilden på ditt barn för tusende gången när den ler lite snorigt. Inget egentligt fel i något av det om det kommer i små portioner men Gud vad ni är duktiga och fruktansvärt spyfärdigt ointressanta när det är det enda ni skriver om!
Nu är det ju nästan inga som läser dessa ”dagböcker” förutom deras närmaste vänner och ordet är fritt och ska så förbli, men vissa får många läsare och kommer undan med denna dynga ändå. Oftast är det vissa glamourmodeller eller vissa kändisar. Glamourmodeller varierar gäspningarna med några dåliga egentagna halvnakenbilder, och kändisars bloggar läses enbart därför att de är just kändisar. OAVSÄTT hur urholkade, tomma och ointressanta inläggen är. Helt oförståeligt.
Till alla er har jag en vädjan, försök att variera er lite. En gyllene regel jag själv lever efter när jag bloggar är att efter jag skrivit något tänker jag efter, läser det igen och funderar, finns det verkligen något läsvärde i detta för någon annan än mig själv? Har fått redigera min egen text många gånger efter den eftertanken kan jag lova. Varför annars publicera något på internet? Detta är ett nytt samhällsproblem att ingen tar ansvar för vad de skriver men vill att alla ska läsa. Bara spy ut mundiarré. På de flesta bloggportaler kan man sätta ett privat lösenord som gör att de inte behöver slösa andras tid med att de av någon anledning ramlar in på en sådan sida utan de personerna behöver bara dela sina bittra liv med sina närmaste som orkar lyssna.
Så frågan är, finns det verkligen inget mera intressant i dessa huvuden? Det känns som om de enbart kopierar samma inlägg varje dag och ändrar några meningar. Det positiva är dock att det finns fantastiska bloggar med folk som har spännande och föränderliga liv, då kan det få vara en dagbok, men de är ytterst få. (som December Wiklunds) Andra riktigt bra bloggar är de som lägger upp fantastiska fotografier, skriver om resor och mode (som Carolina Gynnings och Linnea Franks). Andra skriver med galen humor (Daniel Olsén som dessutom kanske är Sverige mest tekniskt fulländade fotograf), eller har otroligt intressanta och välskrivna åsikter om livet i allmänhet (som Marie Plosjö) eller något favoritämne i synnerhet. Där kan man även hitta guldkorn, många sanningar som man aldrig hittar i den ”riktiga pressen”.
Nu har vi ju alla friheten att i stället för att störa sig på någons blogg välja att inte läsa den och det utnyttjar jag till max, jag har slutat läsa nästan lika många nya bloggar som jag börjat läsa, men det är ändå lite sorgligt. Jag är en nyfiken person och hade gärna fått ut mer av vissa personers bloggar än att titta på en bild på gröten de inmundigat tillsammans med sin frukosthuvudvärk.
Kastade du tuggummi på granntjejen under lektionerna i svenska istället för att ta till dig vad läraren lärde ut? Med resultatet att du är kass på att stava så ska det såklart inte hindra dig, men du kan nu försöka läsa på lite mer om du nu ska skriva publikt eller åtminstone använda dig av stavningsprogrammet som jag garanterar finns på din dator. Är själv ingen stavningsexpert och stavar fel lite då och då men jag anstränger mig åtminstone allt jag kan för att reducera dem till så få som möjligt. Sanningen är att jag är helt usel på språk därför att grammatik går inte in i min hjärna.Glosor fastnar tyvärr inte heller särskilt bra. Tror att bara en av mina hjärnhalvor fungerar och det är den ”konstnärliga” delen som minns bilder. Jag har överlevt genom att ha läst säkert över tusen böcker i mitt liv, så jag kan ”se” bilden av en mening om den är fel grammatiskt eller att ett ord är felstavat, utan att inte alltid veta hur den ska vara rätt, då får man googla eller kolla upp på andra sätt. Men nu verkar ingen läsa riktiga böcker längre, utan bara andras bloggar med denna bristande svenska som resulterar i en ond, destruktiv, virvlande nedåtgående spiral som följd.
Till sist finns det ytterligare en kategori, den totalt urblåsta och intetsägande, som bara lägger upp en mobilbild i spegeln på ”dagens outfit” med de nyinköpta jeansen från H&M. Men jag avstår att kommentera det p.g.a. hälsoskäl, vill inte brisera några av mina mer upprörda ådror. Men ni fattar. Skärp er eller fundera på att lägg ner!
Kramiz – Gino Lundqvist —
Totally agree!
Håller i stort sett med om allt du skrev. Jag tycker dock att alla dessa vardagsbloggare som inte roar någon annan än sig själva är högst oförargliga och kan få blogga på bäst de vill.
Att däremot flera av de största bloggarna består av samma ointressanta och intetsägande inlägg är för mig helt obegripligt. Är dessa människor så otroligt intressanta att de kommer undan med vad som helst?