Sorry att jag inte skrivit på ett tag… Jag har varit fullt upptagen med att kasta sten och elda upp bilar….
Nej, så var det inte.
Förra veckan strulade mitt webbhotell och varken de eller jag kunde komma in på min mail. Tack vare min gode vän Robert ”Mopz Below” Broman ordnade det sig till sist. Precis då gick datorn sönder. Jag har fler datorer i studion, men inte haft tid att vara där, så det ställde en del problem. Min Powerbook har hängt med ett tag, och trots att den fått en smäll då och då och är lite bucklig, har jag inte matat den med någon drink. Det brukar ju vara den ultimata dödsstöten.
Det var musplattan som inte gick att trycka ned, så allt blev markerat och pilen åkte omkring som den ville. Jag måste dock erkänna att det blev en del bra texter på grund av det. Bortser man från stavfelen, så blev allt lite ”Pulp fiction” i händelseförloppet.
Jag åkte ner till Macoteket och frågade om de kunde fixa den. Han kände på musplattan och sa;
-”Det är nog bara batteriet…”
-”Nej, det tror jag inte… Batteriet funkar bra… Det är musplattan som….”
-”Jag vet, men batteriet brukar svälla efter ett tag, och då går det inte att trycka på musplattan”.
-”Jaha…”, sa jag, och såg ut som en idiot, vilket jag vanligtvis gör när någon försöker förklara något tekniskt för mig. Han tog ur batteriet och plötsligt funkade allt perfekt igen…
Jag kände att det var på väg att bli dyrt.
-”Kanske batteriet var gravid, och det var därför det hade svällt?”, försökte jag.
-”Ja, kanske det…”, svarade han och skrattade på låtsas, sådär en datanörd bara måste göra för att han står bakom disken i en butik.
-”Okey, då kan jag kanske kan få ett nytt batteri gratis, om ni får behålla det gamla? Jag menar, om ett par månader föds det ju ett alldeles nytt och fräscht batteri ur det gamla, med största sannolikhet en nyare modell dessutom, och då kan ni ju sälja det?, försökte jag.
Nu var det färdigskrattat och han informerade mig om att ett nytt batteri kostar 1.295 kronor.
Jag betalade, gick hem, och tog en promenad med kidsen för att köpa glass, och glömma det hela istället.
(Glasspromenad med kidsen.)
Samtidigt funderade jag lite på på all mediabevakning kring ”upploppen och kravallerna”, med tillhörande stenkastning och brandlekar, i förorterna runt Stockholm.
Jag bestämde mig snabbt för att jag inte orkar ge mig in i diskussionen. Inte än i alla fall. Jag har blivit för gammal för att ge mig in i diskussioner med folk som är dumma i huvudet. Det är alldeles för låg nivå på alla ”förståsigpåare”, som uttalar sig kring detta, med olika teorier, den ena dummare än den andra, om varför detta sker.
Jag ska dock nämna en detalj som jag tycker är underlig. Det är varför ingen, vad jag hört i alla fall, ställt en viss fråga när detta har diskuterats i timtal i alla medier.
Bakgrunden till frågan är det faktum, att de anhållna är runt 15-18 år. De polisen inte kunnat anhålla är yngre än så. Därför sitter inte de i finkan.
Frågan är: Vad har deras föräldrar gjort under tiden?
Hur har snacket gått därhemma egentligen? ”Mamma, det är så mycket bråk därute nu så kan jag få låna lite tändstickor, så jag och mina kompisar kan gå ut och göra en lägereld och sjunga fina sånger istället? eller ”Pappa, jag behöver låna en skruvmejsel, vi ska inte bända upp gatustenar eller något, bara fixa en kompis moppe”.
Eller sades det ingenting? Och i så fall, varför släpptes de ut över huvudet taget?
Jaja, nu ska jag fixa lite låtar till morgondagens spelning. Riktig pyro blir det också!
Frid!
Rasmus Raz Lindvall