I skrivande stund befinner jag mig på M/S Silja Galaxy, på altanen till min hytt. Vi har just lagt till i Stockholm efter en 24 timmarskryssning till Finland och Åland. Jag ser folk gå av och jag ser nya människor gå ombord. Det är det mest ångestfyllda momentet att spela en hel helg på dessa kryssningar. Själv blir jag kvar ett dygn till. Samma resa, men med nya människor som kliver ombord med nya förhoppningar.
Gårdagens spelning gick bra. Det hände faktiskt inget speciellt som är värt att nämna, så jag har istället tittat in i Kapten Svarthjärtas loggbok, och hittade en intressant händelse som inträffade för ett par år sedan….
(Kapten Svarthjärta)
Så håll till godo!
EN KVÄLL DOG JAG
Vi hade haft kräftskiva och jag gick ut med soporna, innehållande illaluktande kräftskal, då jag halkade på paraffinet som läckt ut från marschallen som jag tänt ett par timmar tidigare, i syfte att uppnå den där mysiga effekten när man kommer in i ett hus eller hem.
Jag gjorde en riktig vurpa. Jag slog huvudet i trappan och blodet forsade ur huvudet med samma tryck som en val som blåser ut vatten ur kroppen. Jag måste kalla det kropp eftersom valar är däggdjur.
Det sista jag minns är att det blev varmt och kladdigt. Ambulansen hade inte sirenen på, så jag vill minnas att jag var lite besviken. Det var dock ett tecken på att ambulanspersonalen bedömde mina skador som lindriga. Sedan frågade de hur jag mådde. Kort därefter såg jag ett konstigt ljus, och sedan blev allt mörkt.
När jag vaknade igen satt jag mitt emot Charles Bukowski, som sög på en cigarett likt ett barn som suger på en tutte. Han läste sin senaste dikt för mig. Den var bra. Jag gick ut i köket och fann ett kylskåp fullt av mellanöl, rundrökt ål och färska räkor. Jag gick tillbaka till vardagsrummet och satte mig i soffan och tittade på nyheterna. CNN hade ett direktsänt reportage om utomhusdiscot i Israel där Palestinier gjorde moonwalks samtidigt som Israeler körde robotdans till Kraftwerks ”The Robots”. I en barstol satt min vän William Freestyle och var tyst. Han ville inte störa mig just då.
Min bror Hampus satt och skrattade i en soffgrupp. Jag förstod inte vad han skrattade åt men jag brydde mig inte om det. Men han har ett skratt som kan göra alla lyckliga.
En urmakare från Schweiz lanserade sin nya klocka. Den hade inga siffror och ingen visare. Den visade bara en punkt varje minut. Det var omöjligt att bestämma tid för någonting men varje punkt påminde om hur mycket man missade eller njöt av i livet.
Varje kväll var det grillafton i parken. Vi gjorde upp eld med räkningar och pengar och grillade färska lammkotletter.
Mitt rum var tapetserat med teckningar gjorda av mina barn. Dagstemperaturen var 28 grader och på natten var temperaturen densamma. Väldigt likt klimatet i den enda riktiga stad som finns, Pattaya.
Mozart slog sig ner bredvid mig och förklarade att känsla är allt. Strax därefter kom Immanuel Kant och förklarade det kategoriska imperativet. (Googla och lär, ni som inte känner till detta.)
Jag förklarade i min tur för herr Kant att jag redan visste det där, efter som vi i Sverige har skyltar på en del toaletter med texten ”Lämna toaletten som du vill finna den”. Min syster Lotta presenterade sin nya pojkvän som var från Tibet. Det var en hyvens kille.
Jag läste dagstidningen och på löpsedeln stod det att Gud idag har tagit mänsklig form och vi alla nu kan förstå honom. Han befann sig i en kvinnokropp. På sidan tre stod det att Djävulen har blivit så pass smart att han kan förstå skillnaden mellan olika mobiltelefonabonnemang.
Jag gick till baren och beställde en öl. Darth Vader var bartender och sa: ”May the beer be with you”. Jag förstod inte riktigt vad han menade, men ölen var god.
Plötsligt insåg jag att jag var död och förstod jag att jag befann mig i himmelen.
Strax därefter vaknade jag av att en sjuksyster plockade mina stygn. Jag befann mig på ett sjukhus och blev serverad pannbiff som smakade tv-brus. Jag ville bli utskriven av en läkare men fick inte träffa någon. Jag delade rum med en Iranier som gång på gång berättade sitt livs historia för mig. Den var tråkig både för honom och för mig. När jag kom hem ett par dagar senare så var allting som vanligt.
Det konstigaste av allt är att marschallen fortfarande brann…
Kapten Svarthjärta alias Rasmus Raz Lindvall