På casinon finns det många sätt att fuska på, och ibland även flera varianter av en och samma metod för fusk. En sådan metod är att använda sig av glas för chippen på ett casino. Denna metod finns det några olika varianter av, men det sägs att den första gången som denna slags fusk upptäcktes var under 1970-talet i Las Vegas.
Det som gör att denna metod blivit omtalad är att den är genialisk på grund av sin enkelhet, samt att den använts vid flera tillfällen som blivit mycket omtalade. Bland annat användes metoden under 1980-talet på det sydafrikanska casinot Sun City, som är ett av de lyxigaste i landet. Flera dussintals personer deltog i fusket, och alla av dem var inte spelare, utan vissa var även anställda på casinot. Glaset som användes var ett tomt aluminiumrör, i vilket flera casinochop kunde staplas och sedan tas bort utan att detta märktes. Röret var vidare målat på ett sätt som gjorde att man inte kunde skilja det från faktiska chip på avstånd. Ett chip med ett litet värde hade klistrats på röret, så det såg verkligen ut som att det handlade om en vanlig stapel chip.
I europeiska och amerikanska casinon har metoden också använts, då ofta i samband med att craps spelats. Anledningen till att just craps valts är att i detta spel staplas chippen vertikalt, vilket inte är fallet i en del andra spel, som t.ex. i blackjack eller poker, där chippen istället läggs horisontellt.
I det sydafrikanska casinot skedde dock fusket i samband med punto banco spel, som är en variant av baccarat, och då låg högar med chippar framför dealern. Fuskarna valde alltid att fuska under spel där det hände mycket, och fusket gick till på ungefär följande vis:
Spelaren som sitter bredvid dealern lägger ett tomt glas, med en ett 10 rands chip högst upp på bordet. Detta ser då ut som att han satsar 50 rand, och om spelaren vann, betalade dealern tillbaka spelaren med samma chippar. Fuskarna ville dock förlora, för då lyfte dealern (som alltså var med på fusket) glaset och lade i ett 400 rands chip i glaset. Detta chip hölls lätt inne i glaset, för fuskarna hade förstås tagit väldigt exakta mått.
Efter detta fortsatte spelet som vanligt, tills den fuskande spelaren bad om 50 rand i chippar igen. Då fick denna spelare tillbaka sitt glas, där 400 rands chippet låg i. Detta gjorde att spelarna alltid gick med vinst på 350 rand.
De fuskande spelarna skickades sedan till en större vinstutbetalare för att få ut sina vinster, för där drog i regel småspelare inte till sig så mycket uppmärksamhet. Så småningom mutade de dock även några personer som jobbade med utbetalningar av vinsterna så att de skulle delta i fusket också.
Det som gjorde att fuskarna till slut åkte fast var att de började spendera för mycket pengar i staden där de bodde, vilket drog uppmärksamheten till dem. Säkerhetspersonal började därför undersöka det hela, och fusket pågick därför endast under 6 månader. Hade fuskarna varit lite mer diskreta med sitt spenderande hade fusket förmodligen kunnat pågå ännu längre. Även under denna korta period lyckades dock lurendrejarna lura till sig motsvarande 3 miljoner dollar.
Kan man lyckas med denna slags fusk än idag?
Det är väldigt svårt, för denna historia blev så omtalad att man är medveten om den på de flesta casinon, och därför finns det metoder i bruk för att motverka att den fungerar på de flesta av dem.
Dessutom har metoden aldrig fungerat på online casinon eller mobilbaserade casinon i stil med de som presenteras här: http://casinonsvenska.eu/mobil-casino/ där säkerheten är ännu högre på alla sätt och vis, och av förståeliga skäl används givetvis inte heller fysiska chippar i dessa nät- eller mobilbaserade casinon.
Händer det inte att folk försöker lura casinot när det är nät- eller mobilbaserat också?
Det har hänt, men eftersom dessa casinon, deras spel, uttagsmetoder och allt annat som rör dem styrs av väldigt smarta datorer som upptäcker det mesta har än så länge ingen lyckats med fusk i särskilt stor skala, absolut inte i samma skala som den händelse vi beskrev ovan.