Jag tror mig äga mycket saker. Jag vet att i hjärtat av mig, finns det inget som vill någon människa ont. Jag har aldrig velat någon människa illa. Min far har gett mig en uppväxt där man inte ska hata något, bara göra det bästa av den situation som finns, och njuta av livet som det är. Jag är så tacksam för det. Jag längtar efter min pappa varje dag, han är det bästa jag vet efter Eva. Jag ser upp till honom, han är min idol, alltid varit! Att vara i Barcelona utan närhet till honom är svårt, jag saknar småland, jag saknar honom varje dag, men är ändå så tillfreds med att vara här, jag har ju träffat Eva …
Jag och syrran har alltid haft det välbetalt under vår uppväxt, såväl mamma som pappa har grymma jobb. Det finns med andra ord saker jag inte förstår i andras uppväxt, jag har fått det jag velat jämt i mitt eget liv och bara kört på. Jag är otroligt tacksam och glad över den goda barndom jag fått av mina föräldrar. Jag pendlade i och för sig varannan helg upp till Stockholm. Till mamma. Det är ett annat liv i Stockholm, jag trivdes där varenda helg och utan mamma vore jag en tråkig inbiten smålänning. Det var väldigt bra, utan Stockholm hade jag aldrig varit så kaxig. Men ja, födelsedagsfesten igår gick sådär. Jag gjorde bort mig lite. En av mina vanliga klassiska grodor som blev fler. Eva var inte nöjd, jag förstår henne. Allt kan inte vara en dans på rosor. Jag är långt från perfekt, jag har så mycket att arbeta på. Men min kärlek till Eva, den är större än något annat jag känt förut, vi bör nog kunna fixa detta, så farligt var det inte…
