När jag var 12 fick jag ett Commodore 64 i julklapp och det var nog den absolut bästa julklappen jag fått, all time. Jag spelade mycket och allt möjligt, ända fram till årskurs 9, sedan avtog det markant för att stanna av totalt.
Grabben har fått både PS2 och PS3 av mig och jag har kollat när han spelar, har även testat själv en del. Det är makalöst hur tekniken gått fram. Kan mycket väl tänka mig att jag skulle kunna fastna framför ett krigsspel i timmar om jag skulle börja spela på allvar. Men jag känner inte riktigt att tiden finns så jag låter mig inte hamna i den sitsen.
Dock – när vi var på Game Stop som även säljer begagnade spel såg jag något som verkade rätt intressant. Sims. Det är väl egentligen ett renodlat tjejspel, men det här hade något att göra med att man blev skeppsbruten vilket lät intressant.
Gillar inte det där att man ska bygga hem och köpa prylar och sånt, här fick man fiska och leta efter mat och bygga lite jaktredskap vilket lät väldigt bekant.
Jag menar, efter 41 dagar i Robinson har man ju lärt sig en del och det här spelet skulle ha både hög igenkänningsfaktor samt jag skulle kunna kolla hur mycket jag kom ihåg.
När man sedan skulle skapa sin figur gjorde jag en som var lik mig naturligtvis. Men sedan visade det sig att man kunde göra mer folk.
Då skapade jag en riktig Matilda Hampl-kopia som skulle göra mig sällskap men till min besvikelse hamnade vi inte på samma ö utan hon var någon annanstans.
Efter några timmars spel hittade jag dock till en annan strand och hon var ju där.
Då tänkte jag att här har jag fixat en fin kåk, samlat en hel del käk och byggt lite annat smått och gott, nu lär man ju få till det!
Men det var jävligt svårt! Det finns även en del apor i spelet och hon brydde sig inte alls om mig utan snackade bara med aporna. Jag nonchalerades totalt. Kändes fan i mig på något sätt rätt bekant!
Men ytterligare några timmar senare satte hon sig ner bredvid mig vid lägerelden och då flöt det på bra! Sedan märkte jag att jag nu kunde testa ”romantic hug” och sånt, och då gick det hem.
Man vet ju inte hur länge man blir kvar på ön så jag testade funktionen där man kunde fria men hon tackade nej och sedan lackade hon ur och drog till aporna i stället.
Det enda jag får i spelet är några romantic hugs vilket är jävligt frustrerande. Jag menar, när man har tak över huvudet och gott om käk samt kan sköta sin hygien på ett tillfredsställande sätt, då kan man ju ”gå vidare”, resonerar jag. Kanske idka lite sex?
Men tydligen inte.
Nu har jag spelat ett antal timmar och har tröttnat på att bygga broar, redskap och samla bananlöv så jag tror jag skiter i spelet nu. Så jävla roligt var det inte.