På tidningarnas insändarsidor kan man ibland hitta några riktiga guldkorn. Vissa är menade på fullt allvar, andra förstår man är författade med glimten i ögat.

Sommaren 2002 jobbade jag på Volvos reservdelsavdelning och jag tog ofta industribussen dit, okristligt tidigt på morgonen bara för att kunna stämpla ut 15.12.

Hade helt glömt bort hur det var att åka buss, senast jag gjorde det var när jag gick i gymnasiet. Dock blev jag påmind rätt omgående och insåg då hur mycket jag hatade att trängas bland folk.

Vad gjorde jag då? Eftersom pennan är mäktigare än svärdet skrev jag en insändare till Metro, gratistidningen som alla kollektivtrafiksresenärer gluttar i.

Den 2 juli publicerades den till mitt stora nöje.

 

atlet

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.