När hjärnan har gått i baklås. När inget ljus finns i slutet av tunneln. När universum har slutat snurra och allt bara står still och är helt tyst. När man inte får tummen ur. När allt gått i stå. När apatin smyger över en som ett gift. Att då springa in i en sprudlande inspirationskälla kan få allt detta att vända som på en femöring. Känslan av att nyss stått och stångat huvudet i kaklet för att sedan några ögonblick senare med glatt hjärta studsa iväg full av liv, miljoner idéer så det pirrar i magen. DET är helt oslagbart! Men man inte bara behöver inspirationskällor man kan faktiskt även vara en!
Bästa sättet att bli inspirerad är paradoxalt nog faktiskt att inspirera andra och se förändringen. Det ger en riktig adrenalinkick och lyckas man inspirera någon annan så inspirerar man faktiskt sig själv lika mycket. Det är något som det saknas alldeles för mycket av här i livet. Vi måste lära oss att lyfta upp varandra, dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter och pusha varandra till nya höjder istället för att trycka ner varandra. Det tidigare ger så galet mycket mer än det andra.
Det är inte ens svårt. Det handlar bara om att bjuda på sig själv. Stötta där det behövs och berömma för minsta lilla framsteg hur litet det en är. Om de får höra att de är jättegrymma på något kommer de till slut tro på det med resultatet att inspirationen kommer få dem att kämpa vidare tills de faktiskt blir jättegrymma på riktigt. Det är ingen ”mind fuck”. Det är simpel psykologi, en mycket positiv sådan. So be inspired to inspire!