De som gillade första filmen, ”En oväntad resa”, lär inte bli besvikna på andra delen i Peter Jacksons trilogi. Och de som blev besvikna på den första filmen, kan bli positivt överraskade av denna.
Smaugs ödemark är en bättre film. Mer intensiv, mörkare och maffigare. Och Persbrandts Beorn hade man velat se mer av. Bilbo (Martin Freeman), Gandalf (Ian McKellen) och de 13 dvärgarna fortsätter sin resa, för att återta Ensliga berget och dvärgarnas rikedomar från draken Smaug. Efter en kort tillbakablick på hur Gandalf och dvärgledaren Thorin (Richard Armitage) möttes, kastas man ut i ett storslaget äventyr med oavbruten action, och tar oss genom marker som kryllar av hot, och har en allt mäktigare ondska. I skogen Mörkveden lurar gigantiska spindlar, i skogsalvernas rike härskar dvärghataren Thranduil (Lee Pace) – och överallt finns massa orcher som lyder under den djävulusiske Nekromanten (Benedict Cumberbatch).
Vi får följa med på en hisnande flykt på vatten, till de härjade människorna i Sjöstaden, och ner i en till synes ändlös skattkammare.På vägen får vi stifta flera fascinerande bekantskaper. Skinnbytaren Beorn (Mikael Persbrandt) är en melankolisk och hårig jätte till karl, som kan förvandla sig till en enorm björn. Sjöstadens herre (Stephen Fry) är en feg och girig narcissist. Bågskytten Bard (Luke Evans) bär löfte om att bli den genuina hjälte som historien behöver. Och Tauriel (Evangeline Lilly) – som är chef för Thranduils vaktstyrka och en helt och hållet nyskriven figur – är en stolt krigare med ett stort hjärta. Hon är ett välkommet inslag bland Tolkiens alla män, och så karismatisk att självaste Legolas (Orlando Bloom) – Thranduils son som vi känner från ”Sagan om ringen” – får svårt att göra något större intryck vid hennes sida.Tonen är vuxnare, och stämningen mäktigare och mer hotfull än i ”En oväntad resa”. 3d har dessutom utnyttjats till max, så att publiken är med i filmen på ett helt nytt sätt.
Johan Svensson
info@mensworld.se