Det är inte lätt att vara vuxen, med ansvar och allt vad det heter. Då är det roligare att supa till och leka ansvarslös tonåring istället. Det verkar vara något av budskapet i den här mörka, grötiga komedin som är rolig i sin absurditet men vars människoöden känns föga originella.
Syskon, bröder som systrar är sällan särskilt lika och främst på film blir det tydligt. Som i den här franska komedin. Benoit (Benoît Poelvoorde) är fyrtionånting punkare som sover i hundkojor, använder öl som frisyrgelé och roar sig med att sparka ner vägskyltar. Den ansvarsfulla brodern Jean-Pierre (Albert Dupontel) jobbar som säljare men ser snart sin tillvaro förfalla när han får sparken. Benoit tar sig an Jean-Pierre som sin sidekick och snart gör den rebelliska duon stan osäker.
Benoit liknar något av en trasig, tragisk kusin till Pölsa i ”Smala Sussie” medan Jean-Pierre är en ganska typisk karriärmänniska som går ner sig och lär sig uppskatta livet. Det är dock inte så Hollywood-romantiskt som vi kanske är vana vid utan ofta tragikomiskt och absurt. Som när Benoit frenetiskt headbangar och pekar finger åt en samling restauranggäster eller när den däckade Jean-Pierres ex-fru tvingas hämta upp deras bortglömda bebis vid en snabbmatsdrive-in.
Det är stundtals riktigt roligt och regissörerna Gustave de Kervern och Benoît Delépine vågar tacksamt nog dra ut på flera bisarra sekvenser som bidrar till den svarta humorn. Tyvärr rycks jag aldrig med i de tragiska människoödena. Vi har sett vita män med medelålderskriser förr och även vuxenbebisar som vägrar växa upp. Relationen med föräldrarna (Brigitte Fontaine är fantastisk som mamman) är intressant men fördjupas aldrig.
”Not Dead” är en roande film med en charmig glimt i ögat, och huvudrollsinnehavarna (särskilt Poelvoorde som vi senast såg i ”En bohem i Paris”) är suveräna. Stilen är uppskattad och mer intressant än om samma film gjorts i USA, och råare än exempelvis ”Mammas pojkar”. Men däri ligger också problemet – vi har sett det förut. Filmen blir tyvärr aldrig så originell eller provocerande som filmskaparna tänkt sig, trots ett stabilt underhållningsvärde.