En liten resa runt hörnet:
Det här är ingen skrytgrej. Bara en fråga till mig själv vad i hela skogen jag håller på med? Tittade just tillbaks på vad jag rest senaste året, exakt ett år tillbaks från nu och kom helt chockerad upp med följande resultat:
Sthlm-Tallin-St. Petersburg-Helsingfors-Tallin-Sthlm-Köpenhamn-Oslo-Köpenhamn-Dover-Amsterdam-Lissabon-Barcelona-Cannes-St. Tropez-Monaco- (sedan mellan Rom-Taormina-Kotor- Dubrovnik o en massa andra städer i Kroatien jag glömt namnet på -Venedig fram och tillbaks ex antal gånger och sen samma väg tillbaks) – Tangier – Marackesh – (några fler städer i Marocko jag inte minns)- över Atlanten- (sedan mellan St. Maarten – Antigua – Tortola – Jost van Dyke – Virgin Gorda – St. Barthts fram o tillbaks under vintern) – Dominikanska Republiken – Malmö – Karlshamn – Malmö – Karlshamn – Sthlm – Filipstad – Karlstad- Filipstad – Sthlm – Norrköping – Stockholm -Göteborg – Sthlm.
Allt under ett enda galet år. Inte för att jag har ett skämmande behov att vara i en ny stad eller ett nytt land varje dag men så har året uppenbarligen sett ut. Gudars skymning.
Puh. Jäkla race. Nu njuter jag dock att vara hemma på Söder i Stockholm. Någon dag till iallafall. Är ute och kramar gamla minnesvärda lyktstolpar, beundrar byggnader som bevisar min historik och ursprung. Jag var uppe på Skinnarviksberget igår och satte mig och bara njöt av utsikten. Stadshuset stod kvar sen sist jag var här och lovade nya glamourösa Nobelfester. Sorgligt nog aldrig igen med en Prinessa M. i Baywatchröd klänning, men ändå.. Solen stekte barmhärtigt förunderligt och gröna Tantolunden var packad med snygga brudar precis som det alltid varit.
Kärleken till världens bästa Söder är och består oförminskad. Samt möten med mina vänner. Trots att jag är så oförminskat, notoriskt, otrogen till mitt arv och Söder.
Missa inte mitt reportage från Metaltown btw. Har saknat Göteborg och fick träffa åtminstone några av mina gamla vänner. Det var riktigt kul. Mina svarta naglar har jag fastnat för, så de är kvar. Inte enbart därför att det är rock, utan för att de blänker så fint i det varma eftermiddagsljuset. Och kärringen på ICA får så stora tefatsögon. Kanske mest därför.
Nu är bara frågan. Vad ska en man som jag, utan själ, utan fast punkt, som bara bor i en enkel men för tung resväska ta sig till nu? Kan jag få en dag på mig att svara på det? Längre brukar det inte ta innan jag är på väg på nya äventyr igen….