I fredags hade jag besök av en kvinnlig präst. Vi hade mycket att prata om. Jag är inte troende, men jag lever efter symbolen här intill. Gott och ont slåss om herraväldet. Det böljar fram och tillbaka men jag har ställt mig förbehållslöst på det godas sida. Vi pratade i ca två timmar och sedan har vi pratat på FB. Jag känner flera präster, en del är troende andra inte, en del tror på allt och andra på utvalda delar. Gemensamt för dem verkar vara att dom trivs med att trösta, döpa, viga och finnas till hands när någon behöver dem. Vällovligt!
Vi kommer att ses fler gånger och hon förstår varför jag inte tror. Det delar jag ju med väldigt många i vårt sekulariserade samhälle. Jag har inget emot kristna, muslimer, asatroende, hinduer, aboriginer m. fl. Tabun och regler/lagar behövs för att man skall kunna bygga samhällen. Det är resten jag inte köper; Skapelseberättelsen, jungfrufödsel, uppstigande till himlen, Noaks ark, avlatsbrev, tortyr, häxbränning, religionskrig, våra härjningar i Tyskland under 30-åriga kriget, korstågen, judeutrotningen, Ku Klux klan, katoliker mot protestanter(Nordirland), inbördeskrigen i Afrika, PolPot m.fl. En allsmäktig Gud sitter inte i sin himmel och ser sina barn bli slaktade, söndersprängda, torterade, ihjälsvultna…
Om man är allsmäktig har man makt att ändra på galenskaperna. I kristendomen verkar det som om man tror att Gud kräver absolut lydnad, dyrkan och total underkastelse. Vissa folk har en plats i hans himmel, andra är inte kvalificerade! En del riktningar tillåter djur i sin himmel andra inte. Du kan tydligen göra vad du vill av mord, våldtäkter, stölder m.m. medan du lever. När du ligger på dödsbädden kan du göra bättring och komma till himlen! Mitt hjärta är fullt av argument mot gudstro, men jag förstår att svaga människor behöver kunna inbilla sig att de får hjälp!