Igår var jag på en rättegång för andra gången i mitt liv. Den första gången var när jag gick i skolan och vi gjorde ett studiebesök i Stockholms Tingsrätt. Det var minst sagt både emotionellt, jobbigt men samtidigt intressant. Kom dit som moraliskt stöd för en vän till mig som råkat ut för en våldsman. Han är anklagad för försök till våldtäkt, fysisk och psykisk misshandel och att ha klippt sönder alla hennes kläder. Den tilltalade har kommit till Sverige som asylsökande därför att han i sitt arabiska, muslimska, hemland anses vara en säkerhetsrisk. Han har lämnat fru och fyra barn bakom sig och njuter nu av friheten att göra vad han vill i vackra Sverige. Gissa om han har tagit för sig!
Migrationsverket har länge varit tveksam mot denna man men för en vecka sedan fick han ändå tillslut permanent uppehållstillstånd. Vad migrationsverket inte vet om är vad jag vet, och domstolen i Malmö vet. Hade de haft vår kunskap skulle denna man varit deporterad nästa sekund. Men det var en intressant men jobbig upplevelse. Min vän av latinskt ursprung var så otroligt glad att se mig där, ingen annan var där för att stötta henne. Dock vändes hennes ögon ut och in när hon såg att den tilltalade hade tagit med sig tre andra araber som såg totalt livsfarliga och onda ut, allt för att skrämma skiten ur henne. Hon bröt nästan ihop, grät och ville springa därifrån.
”De är bara jävla clowner sa jag”. Det ser att du är med mig nu, jag är svensk, de kommer inte våga göra ett skit, jag har redan stirrat dem i ögonen med svart dödsblick och de vände bort sina blickar”. Hon nickade, tog mod till sig, jag torkade hennes tårar och vi gick in i salen och sen gick det hur bra som helst. Det var lite som ur en kriminalserie på TV. Den tilltalade idioten fick mig dock att skratta. När domaren frågade om han kunde tänka sig samhällstjänst istället för fängelse i en hypotetisk fällande dom blev han asförbannad och sa att han hade skador och inte alls var fullt arbetsför (vilket istället skulle skicka honom till fängelset, vilket jubelidioten inte förstod). Dessutom sa han att han inte skulle godkänna någon dom försen den gått ända upp till Högsta Domstol! Vid det här tillfället höll jag på bryta ihop. Hans egna försvarsadvokat kunde inte hålla minen och vände sig om till oss åhörare bakom honom med ett tillbakahållet leende.
Jag älskar att se subtila nyanser i människors sätt att vara. Man säger en sak men menar något annat. En blick en snegling säger ännu mer. När försvaren gick på sin slutplädering så började han med att säga: ”En rådman sa en gång att som försvarsadvokat kan man nästan säga precis vad som helst. Så idag kommer jag ta ut svängarna lite mer än jag brukar”. WOW! Jag tror att domaren, nämndemännen och åklagare och sen bara jag förstod vad han med det menade. Åklagaren flinade. Vad han sa med de inledande, inlindande orden i klartext var att: ”Min klient är skyldig så vad jag säger nu är enbart bullshit”!
Eftersom han inte är straffad tidigare, (han har ju precis kommit till Sverige), så kommer han tyvärr inte hamna fängelse även om han döms, men fälld tror jag på att denna onda man som hatar kvinnor som vågar vara kvinnor kommer bli. Men han kommer åka dit igen så jag tvekar inte en sekund på att fängelset väntar på honom i slutändan. Denna man ville dessutom hellre lägga pengar på sina muslimska ”bröder” än på henne, därför att hon var kvinna och betydde mycket mindre. Det svåraste med det här är att man ställer sig frågor om flyktingpolitiken vi har. Jag VÄGRAR bli rasist. Jag älskar alla mina vänner med utländskt ursprung. Men det är fruktansvärt hårt när något sådant här händer ens nära vänner, att se dem helt söndertrasade. Speciellt när man är där och ser verkligheten på första parkett slå en flat hand i ansiktet på en. Denna man fick uppehållstillstånd, inte för att han hade en fri politisk eller religiös åsikt. Nej han har helt enkelt gjort något som gör han så farlig för sin nation, en säkerhetsrisk, alltså med andra ord dömd brottsling (troligtvis samma sak som han har gjort här nu) och därför så tar snälla Sverige hand om honom med öppna armar. Varför? Det är så man vill spy!